DebbieDoesLA

På tal om disciplin och förra inlägget, så vill jag bara erkänna att jag inte riktigt blev så mycket bättre på det då, med tanke på att en paus och fika med Alin innebar 6 timmar med inkluderad shopping, så jag var hemma nio på kvällen haha =) Handlade två par träningsbyxor på Adidas, så jag är även tusen spänn fattigare.

 

Men jag satt i alla fall uppe länge och pluggade i fotografiboken och ligger steget före.  Ska verkligen försöka göra allt för att inte halka efter bara för att jag är så lat som jag är, men jag är ju lite halvkass på framförhållning när det kommer till att plugga. Men som min kära vän Annika sa, så är det ganska svårt att ställa om sig från arbetsliv till student, när det var 6 år sedan man gick i skolan.  Men kan Ankan så kan jag =) Vi höll ju ihop hela grundskolan, i vått o torrt. Planerade vad vi skulle säga på utvecklingssamtalen med fröken Maria eller skatboet Ingrid, när vi visste att vi skulle få skit pga varandra haha =) Nostalgi… =)

 

Det finns så jäkla mycket att säga om USA:s skolsystem, men för att summera åsikterna så kan man säga att det suger. Lektionerna i sig är säkert jättebra, jag menar skolan har bra rykte och jag får säkert en bra utbildning, men det betyder ju inte att man måste gilla hur saker o ting styrs, eller hur de försöker hjärntvätta en till att studera mer än man egentligen måste. För att här är det verkligen så att folk tycker att man måste ha minst en AA Degree, dvs två års studier på college som innebär att man även måste ta klasser i engelska, matte, historia mm, en sk General Education, utöver de ämnen man faktiskt vill läsa o specialisera sig på.  Sen är det ju efter de två åren som det är meningen att man ska göra en transfer till ett universitet, t ex UCLA så att man kan få en Bachelor eller Master Degree. För att komma dit måste man alltså först ha en AA Degree.

 

Man kan då om man vill vara lite rebellisk och inte rätta sig efter det systemet som innebär att man har över miljonen i skulder när man är klar efter 30, också ta ett certifikat i det man vill läsa och bespara sig både tid och pengar. Som exempelvis Malin som läser Fashion, hon kan ta alla fashion-kurser och hoppa allt crap och få ett certifikat. Nu vet jag inte exakt vad jag vill ha för utbildning än, så jag vet inte helt vad jag ska satsa på, men det är ju det jag är här för att ta reda på… förhoppningsvis =)
Eller som syrran, du hade kunnat ta certifikat i Interior Design exempelvis.  Jag tror man får lika bra jobb för det, speciellt i Sverige. De skiter väl i om man ägnade 1-2 år utav de 4-6 åren, för att få en bachelor eller master, till att läsa engelska, amerikansk historia och matte, när du inte behöver det i praktiken. Men visst, det ser ju fint ut på papper, men praktik och få in en fot i branschen och personlighet med faktiska kunskaper i det du inriktat dig på, är ju det jag hade kollat på om jag var arbetsgivare. Håller nån med?

 

Det här är ett ämne som kommer upp ganska ofta nuförtiden, men man blir ju SKITSUR när man inser att man försöker luras in i system som är helt värdelösa, bara för att detta landet är så konservativt och helt överdrivet. Det hade ju kunnat gå att skriva en hel uppsats om detta o gå in på detaljer, men det ska jag hoppa för att skona era förvirrade hjärnor =)

 

Idag är det torsdag o jag är helt inne i mina studier. Har fyra lektioner idag, o ska plugga massor emellan och efteråt. Det är som tur är kul o intressant eftersom jag läser ämnen jag tycker är kul, men det är rätt tungt med sida efter sida med massor av text och djupa analyser på engelska, som i t ex Filmvetenskapen som jag satt och ploga genom igår i flera timmar. Jag behöver längre dygn!! Jag är helt för 30 timmars dygn, det är exakt vad jag skulle behöva med tanke på att jag alltid lägger mig sent.

 

Så här ser mitt schema ut. KIN PE 10/17 är alltså träningen =)

Självdisciplin är nåt jag saknat mycket av genom åren. Men jag lyckas ju alltid ta mig fram ändå och fixa det som ska fixas trots att mitt hjärta och psyket kanske får lida för det. De senaste månaderna har jag ju stressat som en idiot för att få genom allt så att jag kunde åka hit, för jag skjuter ju gärna upp på jobbiga saker. 

 
Jag försöker verkligen tänka på min systers råd gällande utomlandsstudier o hur man bör planera allt i förväg o ligga steget före.  Än så länge så suger jag på det riktigt mycket. Men jag börjar ändå fundera på om det bara är jag som har jävligt höga krav på mig själv, för man ser ju personer här som man undrar hur fan de ens lyckades ta sig till klassrummet. 

Med tanke på att man går en kurs i filmvetenskap, så fick jag ju hänga med under Oscarsgalan igår o se vem som vann vad osv, för det lär ju komma upp på lektionen imorgon. Synd bara att man inte sett hälften av filmerna. Idag blir alltså min läxa att se ett par av de filmerna för att kunna hänga med imorgon. Tuff läxa =) Ändå har jag ingen tid känns det som!!

Men på tal om disciplin så tvingade jag mig själv att springa en mile (1,6 km) idag, utan att stanna och få hjärt- och lungräddning haha =) Jag är lat, har kass kondition o hatar att springa, men nu blir det ändring på det! Jag ska ju springa minst en mile fyra dagar i veckan så nu känns det skönt att veta att det inte var så jobbigt som jag trodde och att jag egentligen hade klarat att springa lite till =) Woohoo!

 

Nu ska jag viga resten av dagen till ”studier”, som innebär att se film och leka med kameran.  Och pausa med en fika med Alin kanske ;)

Helgen har varit skitbra. Den började med att jag var ledig på fredagen, som jag alltid kommer att vara =) Trodde ju först att det innebar att man skulle få sovmorgon, men Alin försöker väcka morgonmänniskan i mig och Malin, som typ inte finns, genom att föreslå att vi ska ses vid nio och sticka till Farmers Market i Venice. Det är en liten marknad, mysigt o trevligt o vi käkade frukost ihop. Vi gick en jäkligt lång promenad längs stranden och inne bland kanalerna i Venice, sjukt fint var det.

 

 

Kanalerna i Venice... Här hade man kunnat bo om man fick.

 

Som vanligt vet jag aldrig vart tiden tar vägen, men fort som fan går det i alla fall. Martin skulle komma från Yuma i Arizona, och hälsa på över helgen och sa han skulle vara här mellan 18-20, men det blev 17.30 istället. Hur funkar det för en tidsoptimist som mig? =)
Skitkul att se honom, nykter dessutom hahaha =) För er som inte vet så är han den konstigaste, men roligaste människan jag kunde hitta bland hela Roskildefestivalens försupna pack och han bor i samma konstiga land som mig just nu, 5 timmar in i öknen och leker testingenjör för armén, eller vad det nu var egentligen. Säger han sanningen så måste han förmodligen döda mig =)
En bild i hans ära...haha

 

M döpte sin gamla bil till Debbie =)

 

Vi stack o mötte upp Alin och åkte till en schysst restaurang i Venice som hon rekommenderade. Skitgod mat o jättemysigt ställe och inte minst jättetrevligt sällskap =) Där satt vi ett bra tag och gick sen vidare till en bar och drack mohitos =) Långt om länge hamnade vi hemma igen och jag däckade ganska fort, hade ju varit vaken en hel evighet!

 

På lördagen stack vi o hämtade Alin och åkte med henne ner till Manhattan Beach för att käka frukost ihop på ett ställe hon gillar där. Hon har ju som sagt varit här i ett och ett halvt år tidigare, med ett års paus hemma i Sverige, så hon känner ju till skitmånga bra ställen här. Mådde illa över frukosten bara för att jag tvunget skulle ge mig på amerikanska pannkakor igen, de är för jävla äckliga, så det misstaget gör jag inte igen. 

 

Vi gick runt där nere o kollade ett tag, sen kom Martins polare Ross och mötte upp oss. Mycket trevlig o konstig snubbe som var från LA egentligen, men som nu jobbar med Martin i Yuma. Det blev lite fika, sen tillbaks till Santa Monica för lite öl och slutligen middag på ett ställe som hette Swingers. Kanske inte är det namnet jag skulle döpa min restaurang till ifall man inte av misstag vill ha in gäster som tror de kommer till en swingers-klubb (och alla vet vi ju vilka skräcködlor vi talar om då), men maten var antagligen den godaste jag ätit i detta landet sen jag kom hit.  

 

Jag var lika kul som vanligt o däckade på soffan typ tio minuter efter jag kom innanför dörren. Blev intvingad till sägen efter mycket om och men, också en klassiker. Folk vill ALDRIG låta en sova där man somnar, som soffan, hallgolvet, bakom en buske, vid pisstängslet på Roskilde eller i snöhögen. 

 

De två senaste dagarna har verkligen inneburit en jävla massa psykisk stress.  Man har inte vetat alls hur det skulle bli med klasserna, om man fick crasha dem eller inte liksom. Men nu ikväll, så fick jag äntligen exakt som jag ville ha det (Sandra, jag fick  set designen!!!!), så nu känns det skitbra o det ska jag fira i helgen med en hel del öl tänkte jag. Martin kommer över från Yuma o hälsar på oss också och det betyder ju automatiskt öl, så det är alltså mer eller mindre oundvikligt =)

Har så sjukt soft schema så att jag undrar nästan vad jag har gjort för att förtjäna att ha det så bra =) Är det för att jag blivit så ovanligt snäll, svär mycket mindre, nästan aldrig lyssnar på black metal längre och inte pysslar med hädiska aktiviteter mer? =) hehehe

 

 

Måndag – Endast träning på morgonen
Tisdag – Foto, träning och film
Onsdag – Endast träning på morgonen
Torsdag – Foto, träning, Set design
Fredag – FRI


Ser ut som om att jag inte kommer ha ett skit att göra,  men det kommer jag. Det är i alla fall 12 units och det är det dem kräver. Mycket bra =)

 

Så, till dagens höjdpunkt! Jag stack alltså till Set Design kursen och skulle crasha den, för jag hade inte lyckats välja den innan. Nervös som fan över att det kanske inte skulle gå, men jag hade sån jäkla tur =) Läraren var också skitgrym, rolig o hade massa kul att berätta.

 

Hon jobbade fortfarande som Art Director och höll nu på med serien Heroes, som de flesta vet vilken det är, och hade förut jobbat med Arkiv X i flera år, Cold Case, samt en hel del annat. Gissa om jag ska göra en intervju om David Duchovny hahaha =)
Här har vi min lärare Sandy Getzler på IMDB.com:
http://www.imdb.com/name/nm0315304/

 

Mindre tur hade ju Alin när hon gick till sin matteklass igår o var den enda vita i hennes klass och med en, enligt henne, vidrigt ful svart kvinna som lärare som först gav en 30 minuters lektion om hur svårt alla svarta haft det o hur mkt de hade fått kämpa och hur mkt skit de hade fått ta. De fick ett prov med en gång o Alin gick fram o skulle försöka förklara lite om att det var 6 år sedan hon gick i skolan, så det var därför hon kanske inte gjorde så bra ifrån sig som hon hoppats. Då fick hon värsta utskällningen, om att sket fullständigt i hennes dåliga ursäkter och att henne kunde hon inte hjälpa o hon borde inte gå i den klassen, typ totalt obefogat… Så hon droppade den kursen, det gjorde hon rätt i. Jag som verkligen inte klarar av när någon skriker på mig hade ju skrikit tillbaks o bett henne fara åt helvete o sedan automatiskt blivit klassad som skolans största rasist ungefär. Inte så lyckat haha… 

 

Appropå svarta, slaveriet o matteläraren, så hamnade jag på Wikipedia o läste om det lite, o kom in på sidan om Ku Klux Klan. Visst ser det ut som random hip hop band på bilden? =) haha...  Verkligen standard bandpose liksom, med armarna i kors, sångaren i mitten o de andra snäppet bakom.

Från bildens källa Wikipedia: Uppslagsordet KKK leder hit. Det kan även betyda Kalmar Kanotklubb

 

Och FÖRRESTEN, för alla er som känner för att skicka godis eller kärleksbrev eller vad som helst, min adress är som följer:

1907 ½ 18th Street
Santa Monica, CA, 90404
USA

 

Malin fick godis i posten igår, tycker ni inte jag också förtjänar det som varit så duktig??? ;)

Det var sinnessjukt svårt att ta mig ur sängen idag vid åtta på morgonen. Dels av den vanliga anledningen, dvs att jag är morgontrött så in i,  sen för att man bara ville ligga kvar för att glömma bort att skolan började idag. Man var ju trots allt lite nervös.

 

Allt i skolan känns ju aningen osäkert denna veckan, eftersom det är nu alla droppar sina klasser, så jag får passa på att försöka crasha (dvs klämma in sig på sista möjliga plats som blivit över om någon droppat kursen) de kurser jag ville ha o dessutom få dem till att stämma in på schemat.

 

Först ut var min Photography-klass. Tog ett bra tag innan jag lyckades hitta mitt klassrum, för det finns inga som helst kartor eller förtäckningar om var o vilken våning man ska till. Inget kul hände iaf, var bara information. Ser fram emot att gå kursen. Köpte ju som sagt en kamera, så den ska jag lära mig att använda ordentligt =)

 

"Skolgården"

 

Min andra lektion var en utav mina physical-klasser, boxningen. Det var bara genomgång idag, så vi var bara där 35 minuter. Men vi blev ju väl informerade om att vi har en jävla massa konditionsträning att vänta. En mile (ca 1,6km) till uppvärmning varje gång, sen efter det kommer ju inga lättare övningar heller direkt. Så vi får se hur det går. Fyra varv på löpningsbanan är ju lite sådär… springa långt är ju inte min allra starkaste sida =)
Ingen kommentar från Martin på det, jag vet att du alltid är värst haha.
Tyvärr innefattade inte denna kursen nån fighting, utan bara träning o teknik. Jag som såg fram emot att knocka nån rejält!! Gör man det så skickas man till rektorn, så jag ska undvika det.

 

Sånna här tvingas jag dessutom att köpa

 

Tur nog bor man så nära skolan att jag alltid kan gå hem i flera timmar mellan alla mina klasser. Tar ju max fem minuter från vår dörr till klassrummet. Det är jag jäkligt tacksam över, så man slipper sitta på skolan hela dagarna.

 

Tråkigt nog har jag ju dock Filmstudies som kvällskurs på ett annat campus, som jag trodde det skulle ta max 20 minuter att gå till, men det tog 35 o jag kom dit exakt på minuten. Inte den lilla klassen alltså, säkert 50 pers. Stor som en aula var salen. Satt på en stol längst bak o hade skitsvårt för att koncentrera mig, för jag hörde knappt vad läraren sa. Att anteckna i blocket var typ lika med onödigt. Allt jag kladdat ner ser nog bara ut som total ofattbar röra just nu. Jag hoppas jag kommer in i det. Ska sitta längst fram nästa gång. Hade filmvisning i nästan två timmar o jag satt o nickade till flera gånger. Piggna till lite mot slutet när filmen blev mkt mer intressant. Sunset Boulevard hette den svartvita filmen från nångång för länge sen. Vet inte än vad jag tycker om denna kursen, men har förstått att den blir tung iaf, jobbiga uppsatser väntar.

 

 

 

Efteråt trodde jag ju att bussarna som går mellan de olika campusen (finns 5-6 stycken utspridda) skulle gå även 22 när jag slutade, men det gjorde de ju givetvis inte. En snubbe från min filmklass sa att hans farsa kom o hämtade honom snart o erbjöd mig skjuts hem o det nappade jag på för man har ju hört att man inte ska gå hem själv i mörkret i denna stan, så jag tänkte jag åker bil med två främlingar istället =)
Men jag fick massa frukt av hans farsa och han erbjöd sig att köra mig till affären ifall jag behövde handla!? Ja, för det gör man ju tio på kvällen =) De var lite knasiga båda två, men roliga. Conrad som killen från klassen hette, berättade att han förlorade sitt ”baseball scholarship when they caught me smoking pot” . Trist läge..

 

Tacksam för skjutsen hem, o när jag kom innanför dörren så börjar Malin laga mat till oss, gullig som hon är =) Blev massa snack om skolan o allt som hänt o kommer hända denna veckan.

 

Ja, det var det om det. Saknar er alla… Puss o kram o kärlek o kramar igen

Jag trodde jag skulle vara skitstressad idag, dagen innan jag ska börja skolan. Men vad har jag gjort?? Tagit det lugnare än nånsin. Jag måste ta mig ur mina slackervanor nu, det är jag ändå tvungen till när mina första lektioner börjar 9.30.

Imorn börjar dagen med en Photography-klass. Det krävdes ju en systemkamera för att gå denna klassen och det köpte jag häromdagen, så nu är jag en lycklig ägare av en bra digital systemkamera. Än så länge så är alla bilder jag lagt upp tagna av Malin och Sophie, för jag har inte kunnat fota nånting alls. Så nu blir det ändring på det.

Vi åkte på matshoppingtur med Lupe idag, han körde oss runt till ett par butiker som vanligt. Sen bestämde vi att vi ska ha shoppingdejt varje fredag nu, så han kör oss vart vi vill handla =) Vi har sån jäkla tur med denna snubben, han är så snäll o omtänksam.
Och lyhörd. Han snappar upp allt man säger. Malin gick förbi en kalender med hundar på, hundar av rasen hennes mamma äger, och kollade på den o sa hur söta dem var typ. När vi kom hem efter att ha varit på bio ikväll, så står det en låda utanför vår dörr, med massa saker han köpt till oss, som han märkte att vi glömde handla, som t ex några koppar eftersom vi fått dricka te ur plastmuggar ett tag nu. Men bland dessa sakerna han köpt låg självklart tre stycken kalendrar med hundar, en till oss vardera haha =) Visste inte riktigt hur jag skulle reagera, man ville typ gråta för att han är så snäll men missade att köpa rätt sorts hundar hahaha... sen var jag tvungen att börja asgarva när jag såg kalendern jag paxade direkt! Grymmaste fluffhunden ever!

Här har vi Maj, Juni och Augusti... Stirra nu ordentligt ett tag, det blir bara roligare o roligare...


HAHAHAHAAAA!!!

HAHAHAHAHAAA!!!



Klockan är snart halv två på natten o jag sitter o garvar hejdlöst så att mascaran rinner åt hundarna med den ena afroskallen efter den andra hahaha... Övertrött, hungrig o stressad för jag ska upp till skolan om några timmar. Hoppas nån har lika kul som jag!! =) Synd ni inte kan se dem i lika stor upplösning som jag kan.
Mamma, sluta klipp Mollie, så att hon ser ut så här när jag kommer hem!!

 

Ja, vädret har ju inte tillåtit några vidare roliga aktiviteter, men jag säger som Lupe säger, att man kommer uppskatta det fina vädret sen mycket mer och det håller jag fullständigt med om, för jag hatar ju egentligen när det blir alldeles för varmt och det kommer det att bli här. Jag kommer längta tillbaks till lite kyla när det är som varmast. Han hade en teori idag om att Gud skapade världen så här för att vi inte ska tröttna o ta saker o ting för givet. Allt handlade om balans. Han sa även att det är därför vissa människor är vackra o vissa är fula. Alright!

Fredagen gick alltså ut på att göra de nödvändiga måsten som vi sköt upp på hur länge som helst, dvs tvätta för första gången på nästan tre veckor, samt handla hem mat.
Inte nog med att vi får gå till en tvättomat typ 10 blocks härifrån, det ösregnade på oss hela vägen dit också, så man var inte skitglad när man satt där dyngblöt  o fick vänta på sin tvätt ett bra tag. Och det tog lite tid innan man kom fram till hur man tvättar också. Jag har ju i o för sig det relativt lätt eftersom all min tvätt går under  ”mörka färger” medan Malin och Sophie fick dela in i tre maskiner hahaha =) Life is good =)  Men i detta landet tvättar man bokstavligen bara efter vilken färg kläderna har. Mitt skulle tydligen tvättas i kallt vatten, vilket jag dock inte gjorde eftersom jag ville det skulle bli rent. Smutskläderna har ju legat nertryckta i en ica-kasse i tre veckor liksom…

 

Oooh, happy washing!!

 

I denna stan finns ju ingen Walmart, som enligt Martin har ALLT, så vi måste gå till tre olika butiker för att få vad vi vill ha till vettiga priser. Först ut har vi 99 cent-butiken som har toapapper för bara 99 cent så det slår ju Netto. Sen Rite Aid har schampo o massa andra skönhetsprodukter som slår det mesta i Sverige, samt billig o god glass i jävligt stora förpackningar som förmodligen slår alla länder. Och sen sist och inte så bra har vi Ralphs, denna stadens kassa svar på Ica Maxi, för det är inte ens som Ica Maxi, men inget annat kommer närmare liksom. Det bor för mkt rika människor vid Ralphs, så priserna är höga men de har den maten vi kräsna svenskar kräver, därför får man göra lite uppoffringar. Men jag menar, hur fan kan man döpa en supermarket till Ralphs? De kan ingenting om marknadsföring här.
Lupe insisterade på att hämta oss från affären, så vi lät honom göra det =) Sen insisterade han på att köpa donuts till oss, och vi råkade låta honom göra det också, så han köpte ett dussin! Vi fick tvinga honom ta några till sig själv. När jag var klar med mina var jag lite illamående. 

 

Ja, vi vet ju alla vad det här är... GOTT SOM FAN!

 

Kvällen avslutades med att gå o se nya Friday the 13th för att göra dagen lite mer spännande. Samma som gjorde remaken på Texas Chainsaw Massacre för nåt år sedan, o jag måste säga att de gjorde ett mycket bättre jobb med Motorsågsmassakern. Jag menar, när man redan sett typ 8 olika Fredagen den 13:e ett antal gånger sen man föddes, så var det inte så svårt att tycka att denna filmen var aningen jäkla förutsägbar, jag menar fanskapet dör ju ALDRIG!! Och den var inte särskilt blodig heller…

 

 

Lördagen innebar låååång promenad på morgonen, dvs från när vi vaknade vid tolv, till tre. Frukosten avklarad vid 16 och förberedelser för fest resten av kvällen fram tills 22, när vi drog o träffade några andra som pluggar på samma skola. De flesta hade gått på skolan en termin innan. Vi hakade på upp till Hollywood hem till nån som de kände som hette Collin. Vi visste sen innan att Lindsey Lohan bodde i detta lägenhetskomplexet, hon brukar ju vara party party, men hon deltog inte i festen o lika bra  var väl det, var inte sugen på att bli bakis dagen efter. Visst, jag klarade ju av att dricka mina öl på egen hand, men ändå.
Iaf så kom vi upp till lägenheten som var jävligt grym o med den schysstaste utsikten jag sett över hela LA. Där bodde då Collin, 18 år (!) tillfälligt, han lånade lägenheten av sin ”vän” Elton John (lastgammal) och hans ”partner”, som bodde granne med denna lägenheten han ägde, och Collins  balettdansösande ”vän”  Adam från Seattle var o hälsade på och jag började se ett ganska klart samband mellan alla dessa, med tanke på vilken sexuella läggning samtliga verkar ha. Men men, jag kanske drog lite förutfattade meningar =)

 

Vi drog iaf slutligen ut till en klubb som skulle vara skithäftigt, men det är kanske inte så jag skulle definiera det, men det var i vilket fall som helst kul och trevligt att träffa massa nytt folk o se hur folk beter sig ute på ställena här. Där var man iaf mer än välkommen i nattlinnet om man ville, sakna självrespekt och glömma kolla sig i spegeln innan man gick ut. Men det är det som är så underbart med LA och USA, här kan man vara o se ut precis hur som helst, man blir älskad ändå =) Mer älskad blir man förstås om man har mycket pengar också.
En mindre bra sak är ju dock att ALLA ställen i denna delstaten bokstavligen stänger kristligt tidigt, dvs 02.

 

Jag o Malin ute på klubben. Fråga mig inte vad jag gör =)

 

Söndagen innebar bland annat smärta i form av vaxning nere på Alins favoritsalong på Main Street. Hela familjen thailändare jobbade där och det var ingen liten familj. Jag vet ju hur det känns att vaxa sig sen innan, men när två urålders tanter totalt utan nåd går loss på en samtidigt och är klara på mindre än 20 minuter med hela mina ben, då känns det o man fick bita ihop lite. Men de var duktiga som fan, så jag är nöjd =)

En snubbe nere på piren gav mig o Malin en biljett till Dr. Phils show uppe på Paramount Pictures häromveckan, vilket vi stack o kollade på igår i Hollywood. Det var jag, Malin och vad som kändes som USAs samtliga 65+ kärringar som bokstavligen älskade Dr Phil och hans töntiga punchlines som fick mig att behöva hålla mig för skratt ibland. Men det var i alla fall jäkligt kul att se efter all väntan utanför (typ 1 ½ timme!) innan det satte igång. Jag o Malin hamnade självklart längst fram i mitten, inom spottavstånd från den översminkade Dr Phil som levererade det ena rådet efter det andra till dagens två familjer med tonåringar som totalknäckte familjerna genom att vara tillsammans med en pojkvän som behandlade henne dåligt. Teen Love Trauma var denna episoden döpt till hahaha =)  Hjärtkrossande...

 

Piren i Santa Monica en solig dag innan det började regna

 

Det här sjöodjuret simmade runt med delfinerna vid piren =)

 

Efter showen kom en tjock svart snubbe fram till oss o frågade om vi var intresserade av att vara modeller hahaha… ”Jaaaaaaa!” skrek vi av lycka! Eller inte haha.. Vi var skithungriga eftersom vi inte ätit frukost än och klockan var halv fem på eftermiddagen. Så vi gick upp till Hollywood Blvd och käkade på Lucky Devils, Annikas o min favvorestuarang sen förra gången jag var här.

 

Idag var det upp 8 på morgonen för att träffa upp Alin, hyra bil på Rent A Wreck och käka frulle tillsammans på ett gammalt skitmysigt 50-tals café i Venice. Sen körde vi hela långa vägen längs kusten, genom Malibu och upp mellan bergen bort till Camarillo, ett skitstort område en bra bit norrut med en jäkla massa butiker o outlets. Alin hade varit där förr, så vi hakade på dit idag eftersom vi behövde köpa en hel del. Blev en del träningskläder för min del, vilket jag verkligen behövde nytt av. Dagens besvikelse var ju dock att jag inte fick köra bilen, eftersom jag är under 25 år och då tar de ut 20 dollar mer o ännu mer för försäkringen, så Alin fick köra. Jag saknar ju att köra bil!! Saknar min kära DHL-bil ;) Cruisar ju runt i den hur många timmar som helst om dagarna annars liksom.

 

Kör i bergen i Malibu på väg till Camarillo

 

Efter det körde vi till ett jäkligt schysst matställe där en av Alins gamla polare jobbade. Riktigt god mat o trevlig snubbe också, Ryan hette han.  Han berättade för oss att snubben som satt vid bordet bredvid oss var ingen annan än min stora hjälte MacGyver hahaha. Liknade ju inte honom så mkt längre, han hade lagt på sig några kilo också, men efter alla de åren han kämpade på och överlevde så kan han ju få chilla.
Tydligen kommer David Duchovny dit väldigt ofta också. Jag ÄLSKAR X-files, som de flesta vet haha.

 

MacGyver VS Duchovny.... tough choice!!

 

Nu är det på med värmen som gäller varje kväll. Vi frös så in i helvete häromdagen. Självklart är det skitkallt i LA just nu, kallare än normalt säger de på nyheterna. Det snöar i bergen o regnar här och nån isolering finns inte i husen, så här blir ju riktigt kallt i lägenheten. Senaste dagarna har vi alla sovit med två tröjor, mjukisbyxor och strumpor, med täcket upp över huvudet. Vi råkade ju pajja värmeelementet också, men det fixade lyckligtvis Lupe igår.  Jag råkade säga till honom att det var ”fucking freezing last night” och bet mig i tungan samma sekund.. Får för mig att kristna människor kan skicka mig till att brinna i helvetet om jag svär i deras närhet.  Och jag svär ju hela jävla tiden. Jag anstränger mig hela tiden nu när jag skriver, jag lovar.
Är iaf än så länge inte i närheten av att få nån frisk och levande färg i verken ansikte eller på kroppen, men var lugn, det kommer =) Jag har ju FEM månader på mig…

Dagarna här i Santa Monica har varit riktigt härliga. Vi kan ju säga som så här att i 12-stegsprogrammet ingår terapi med glass, jättemycket affärer som inte finns i Sverige, jättemycket att se, jättemycket fika med Alin (en annan tjej jag snackade med innan jag åkte hit) som alltid har nåt kul att berätta om när hon bodde här förut.  Man går helt sjuka sträckor varje dag nästan, för gatorna är så långa o man bara går o går, med stopp i en o annan butik eller café eller restaurang.  Blev indragna på en konstutställning/invigning och fick gratis drinkar när vi gick längs Sunset Strip häromdagen. Gick förbi LA Ink första dan, sen har man gått förbi en hel del andra butiker o ställen man känner igen, sett en del hus som tillhör kändisar eller hus o platser som medverkat i många film eller tv-produktioner.

 

Extreeemt farlig frozen yoghurt glass med bär........

 

På konstinvigning på Laurie's gallery längs Sunset

 

Sen har tiden även gått en hel del åt skolförberedelser, alltså kursplaneringar o schemapusslande inför skolan som börjar på tisdag den 17e februari, som jag ser fram emot som fan!! Jag har ju inte gått i skolan sen studenten ’03 och fick ju mersmak när jag pluggade massor av Katarinas undersköterskeutbildning för ett par år sedan o nu ska jag äntligen få plugga lite roligare saker.
Inte för att det blev exakt som jag hade tänkt mig, men än är inget hundra procent fastställt. För även om jag inte fick exakt de kurserna jag ville ha, så kan man försöka tränga sig in i klassen man vill in på på första skoldagen, o på så sätt få sin vilja fram. Och jag brukar iaf göra ganska goda försök för att få min vilja fram och när jag nu lagt femsiffriga belopp i svenska kronor på denna terminen, så ska jag nog lägga lite extra energi på att göra vad jag brukar göra mycket bra: FÅ MIN VILJA GENOM =) Weeho… vi får se hur det går med det ja…

 

På mitt schema har jag iaf Photography, Filmstudies, English (en obligatorisk kurs inför eventuella transfers till UCLA eller andra universitet), två kurser i physical education fitness/boxing (för att fylla ut schemat efter att jag inte fick som jag ville), samt en annan obligatorisk tråkig kurs för alla nybörjare. Låter inte som ett heltidsjobb kanske, men det ska tydligen ge mig tillräckligt med sömnproblem o magsår, så jag bockar o bugar. En kurs jag dock SKA HA (eller försöka få) är en kurs i Interior Design/Set design/art direction. Förutom saknaden av den kursen så är jag ganska nöjd med övriga schemat. Jag har alltså schemalagd träning fyra gånger i veckan och kommer dessutom få betyg i det och kunna ta ut mina eventuella aggressioner i boxningen. Och kanske kunna äta mer glass utan dåligt samvete. Jag vill ju helst inte komma hem som en köttbulle i sommar =) Alin har dock redan frälst oss, eller hjärntvättat oss med historier om Gold’s Gym, ett gym hon uppenbarligen känner stark kärlek för, som vi ska joina o träna på. Förstår inte när jag ska ha tid att plugga! Eller skriva här för den delen! =) Pamela, här finns även bodypump, så kör du på där hemma så kör jag på här! =)

Att bo på hostel är skitjobbigt. Det var bara vi tre i rummet i Hollywood, men på rummet i Santa Monica så var vi 8 stycken. Internet funkade inte inne på rummet. Två feta flodhästar snarkade nätterna långa på det mest störiga o högljudda sättet jag nånsin varit med om. Tips: öronproppar! Hjälpte tredje natten när jag kom på att jag ägde ett par. 

En annan sak med att bo på hostel är ju att man tvingas bo i resväskan.  Och med den packningen jag hade så var det ett stort jäkla projekt att få allt man rotat upp under dagen, att få plats i väskorna igen. Sandra (syrran och något utav en expert på att packa resväskor med tanke på att hon fått ner närmare 70 kilo i en resväska förut) fick hjälpa mig när jag skulle åka. Jag hade aldrig fått ner det själv. Sååå, när vi skulle flytta från Hollywood till Santa Monica så hade jag skitsvårt att få ihop min stora resväska och även få låset att stanna låst. Låset gick upp hela tiden o tillsist gjorde taxicahuffören nåt som fick väskan o låset att stänga sig ordentligt. Och med ordentligt så menar jag så ordentligt att jag inte fick upp låset på två dagar!! Låset består nämligen av en tresiffrig kombination, som av någon underlig anledning var ändrad. Så där var alltså 1000 olika kombinationer att välja mellan. Jag började försöka komma på kombinationen från 000 och gick neråt och nådde inte resultat förrän vid 300 prick. Jag var INTE så glad!! Haha =)

 

Det här är ett rum som till och med får en att sakna ett svettigt Roskildetält

 

Vi började leta lägenhet så fort vi kom ner hit. Och vi hade turen att snabbt hitta en lägenhet, den andra vi kollade på faktiskt, som var så jäkla perfekt!!
Först var vi hos Slemovic, som ville ge oss så himla mkt ”special price only for you ladies” att vi tackade nej även om det innebar att vi hade en pool o jacuzzi utanför vår potentiella altan. Låter najs, men var inte så najs som det låter.

 

Sen träffade vi vår numer pappa nr 2, Mr Lupe som visade oss det lilla huset vi har nu som vi fastnade för direkt. Sammanfattat: uppskattningsvis 60 kvm stor trea på 18th street (18 blocks räknat från stranden o uppåt backen) för endast 4000kr var i månaden, med 2 minuters gångavstånd till skolan och nära till allt annat. Billigt med tanke på att de flesta studenter betalar runt 7000 kr var i månaden. Riktigt mysig, känns mer som en liten sommarstuga. Och här är allt vi behöver, vi fick till och med kyl o frys på köpet haha… Det är liksom inget man kan räkna med när man kollar lägenheter här! Glöm inte hur bra ni har det i Sverige trots att ni vill hit ;)

 

Lupe, han som äger huset, han är för jäkla go. Han har kört oss till hur många ställen och affärer som helst för att vi ska få handla allt vi vill ha, så billigt som möjligt. Han gav oss en tv också helt plötsligt =) Lägenheten var nämligen inte möblerad helt så inte så mycket möbler ingick från början. Han är supersnäll o har lovat att ta oss till massa platser vi vill se och jag skulle även få följa med honom till den stora kyrkan här, som han sa  han ”försökte” gå i på söndagarna (men har verkar vara en liten syndare ibland) och där hade han sett både min all time favorite Arnold Schwarzenegger och den gamla donnan Madonna.  Jag klargjorde att jag inte är religiös, men han verkade nöjd så länge man inte var judinna iaf =) =)  =) haha

Efter mycket tjat,  som enligt vissa kallas väldigt goda råd, så ska jag försöka sammanfatta mina senaste tre veckor, de dagar jag varit ifrån sweet home svea rike och befunnit mig i Los Angeles/Hollywood/Santa Monica. Allt från min  avvänjning från det trygga, gråa, långa och tråkiga landet i norden där alla jag älskar finns och den först hysteriska abstinensen (även kallad hemlängtan som jag mer eller mindre bemästrat nu snart tre veckor in i 12-stegsprogrammet), till den numera hatkärleken man känner inför detta sjukt underliga o knasiga landet i väst som förhoppningsvis ska ge min framtid en… framtid.. typ =) Inte nog med att jag är i USA, jag är även i de soligare delarna av landet… utan nerpackad solskyddskräm ;) ;) ;)

 

Resan började som en mindre mardröm. Den blev mindre just för att min kära mor betalade ett flyg upp till Stockholm åt mig, istället för att jag skulle sitta fem timmar på ett tåg upp med alla mina resväskor.  Annars skulle den som ni förstår vara Stor, se mig stressad o trött o med krossat hjärta lämna Sverige släpandes på fyra väskor på centralen i Stockholm då!
Vad jag inte tänkte på var att man inte fick ha så mycket bagage med sig på flyget mellan Ängelholm och Stockholm, som man får mellan Stockholm och USA. Men jag lyckades snacka mig ur 1300 kr i övervikt genom att spela dum i huvudet och blinka med ögonen samtidigt som man ser totalt knäckt ut. Så det var jag åtminstone jävligt nöjd med =) Tack, gubben på Ängelholms flygplats! =)

 

Malin (ena tjejen jag reser och bor ihop med) o jag möttes 4 på natten på Arlanda o åkte till Frankfurt där vi sen bytte till det försenade flyget till Los Angeles LAX. Genast tänkte jag på flygresan ner till Bangkok med syrran förra året, jag hade nämligen lyckats boka ett sånt där crappy jäkla flyg EN GÅNG TILL!! Det borde vara lag på att inte ha flyg från 1800-talet längre, utan moderniteter som tv och tv-spel. Det fanns åtminstone benutrymme även för fullvuxna människor på detta planet, det var ett plus =)
Man satt där, utan några som helst alternativ till verklighetsflykt som t ex film o spel o alkohol o droger o självmord, o tvingades inse verkligheten. Den slog liksom en i ansiktet ungefär var 15e minut ”jag ska vara borta i FEM månader!!!”… sen kom den naturliga överlevnadsinstinkten in o gjorde att man förträngde allt igen ett litet tag, typ när det serverades mat o dricka. Och när man somnade. Sen gick det liksom runt i en ond cirkel i sisådär 12 timmar. UTAN MP3-spelare. Var jag lika lycklig för det? Nej.

 

I LA fick vi snabbt bagaget o fann Sophie, som kom med ett annat plan två timmar efter oss, in i en taxi mot Hollywood Boulevard, vårt inte så illa hostel vi bodde på i 4 dagar.

 

 

 

Tre förvirrade svenska tjejer i stora staden, hur lost är man inte??? SKITLOST! Var ska vi bo, vad ska vi göra, vad ska vi äta?!
Inom loppet av några dagar övergick det i Vad ska vi göra först, vad ska vi göra sen, hur mycket får vi shoppa för, bör vi handla för 50:e gången på Starbucks när vi struntade i att gå med i deras stamkundsklubb första gången vi gick in där?

Vi förflyttade oss efter att vi lekt turister i Hollywood (och fortfarande förträngde det faktum att vi inte är turister, vi har ju kämpat som idioter för Studentvisumet) och hamnade nere på ett annat hostel i Santa Monica, staden där vår framtida kunskapskälla Santa Monica College ligger i. Och nu också vår hemstad.

 

Rodeo Drive

Jag och Malin vid Graumans Chinese Theater, kollar på händer o fotavtryck från stadens celebriteter.

Hollywood Boulevard by night