DebbieDoesLA

Hemkommen i ett stycke från Palm Springs o fucking Coachella, det är väl det jag kan vara glad över för tillfället, mycket mer kan man inte skryta över.
Som Martin sa, så är det nog inte så lätt att skriva ett inlägg om festivalen utan att bli förbannad, men eftersom jag fortfarande är det så kan jag ju lika bra passa på att skriva om skiten nu.

Kom iaf med bussen klockan 8 på morgonen. Framme i Palm Springs 11 och blev dumpad mitt ute i ingenstans, vilket tvingade mig att ta en taxi ihop med en annan tjej in till stan.
Martin o hans polare hade ju inte kommit fram än men jag checkade in, gick ner i baren o satte mig i solen och sen kom de slutligen tre öl senare.

Palm Springs vid busstationen

Mitt ölhak och view i väntan på de andra

Vet egentligen inte var jag ska börja, men saker o ting gick iaf mer o mer snett. Vi kom till ”festivalen” efter några timmar. Vi trodde det låg nära Palm Springs, men det var en halvtimme på motorvägen sen plus de mest sjuka bilköerna jag nånsin varit med om. Så det tog liiiite längre tid än vad man ville ge.
Väl där och insläppt på festivalen, som man lika gärna kunnat planka in på hur enkelt som helst, så kändes det konstigt på en gång, först kunde vi inte säga exakt vad det var, men någonting var jävligt fel. Jag menar i princip ingen såg full ut, allt lugnt o sansat, ingen däckad punkare i dikena… listan kunde göras lång… Både jag o Martin är ju rutinerade Roskilde-fan, så vi satte ju igång o klaga på allt, vilket säkert var skitdrygt enligt de andra, men jag är säker på att även en trogen Helsingborgsfestival-deltagare skulle hålla med. Vi snackar Tyskland 1939-style här alltså. Festivalen var skitliten, men hade säkert lika många så kallade säkerhetsvakter som Roskilde har på en yta som är sjukt mkt större.
Det vi då efter ett tag förstod var ju att det som var ”jävligt fel” var att det endast var tillåtet att dricka öl inom ett visst inhägnat område, vilket enligt oss var bland det knäppaste vi sett. Inte nog med det så slutade de servera alkoholen vid 10-tiden. Sen efter att sista bandet spelade elva på kvällen, så stängde de festivalområdet. Till saken hör också det faktum att 90 % av alla skitmånga människorna som där var ägde en bil och vid 24 skulle ALLA till sina bilar. De andra 10 procenten bodde på en liten camping som såg mer död ut än levande.
Vi trodde det var mycket bilköer på dagen, men att komma från festivalen på natten var fan inget man skojar bort. Lördagen fick jag ge mig och offra mig för laget och va taxi hem. Egentligen skulle ju Ross köra hem, men han glömde tydligen bort det o drack för mkt för att klara av den uppgiften. Vi kom en meter på parkeringen den första timmen, sen under andra timmen kom vi mirakulöst nog ut från parkeringen utan en enda buckla på bilen, sen tog ju det sin lilla tid att komma hem därifrån också.
Hotellet gillade jag iaf, det var hyfsat o sängen var skön att sova i vilket jag gjorde rätt länge båda dagarna. Även om man inte slår syrran, så är man ju ganska svårväckt, tog tre timmar för Martin att väcka mig hahaha =)

Söndagen vill jag fan inte ens gå in på egentligen. Mkt knas hände, pallar inte skriva om allt, men jag trodde jag skulle få skjuts hem, men så blev det inte, så jag fick ta bussen hem igen, och missade hela söndagen som festivalen egentligen höll på över. Bussen körde i 30 km/h typ på motorvägen en evighet. Väl i LA hade det börjat mörkna och Greyhound stationen låg ju fint nog placerad mitt i slummen där jag på nåt vis skulle ta mig till Santa Monica ifrån. Det första jag träffar när jag kommer ut från stationen för att gå o hitta en stadsbuss, var en stor hårig svart snubbe. Tänkte skriva gorilla, för det var det han liknade, men man får inte skriva sånt.
Iaf, så frågade han var jag skulle, jag svarade o han skulle helt plötsligt åt samma håll o ville köra mig hem. No thanks, dude!
Fick tre andra ”jag kan köra dig hem-förslag” innan det kom en buss 20 minuter senare.  Sen bytte jag till ytterligare en, sen till ytterligare en. Från LA till Santa Monica tog det två timmar att komma hem. Hittade ju inte direkt nån expressbuss om man säger som så.
Självklart fanns det några stunder som var bra o så, lite svårt att få fram dem i ljuset när allt annat blev så jävla fucked up. Det var inte värt festivalen, men det var iaf skönt att komma iväg lite o hitta på nåt, men aldrig mer Coachella.

Rent band-mässigt så var där ju typ inget jag var superglad över att få se. Mike Patton på fredagen hade vi båda sett fram emot, men han var sämre än sämst, vilket var jävligt synd med tanke på hur mkt schyssta saker den snubben pysslat med.
Sen missade vi Chemical Brothers precis som vi gjorde på Roskilde, lite sådär för att skapa en tradition. The Cure och lite annat spelade på söndagen som jag missade. 

Idag pluggar jag, snart iaf, till mitt film-exam imorn, som kommer gå åt helvete, men det skiter jag i för tillfället.
Det är 34 grader varmt ute. De andra är nere på stranden, jag har bara kommit ur huset-utan-AC för att köpa telefonkort, gå till biblioteket och köpa block i book store på skolan. Oavsett hur det går på provet imorn så kommer det kännas så jävla bra kl 22.00 på kvällen när lektionen är SLUUUUT! Wish me luck!

Mer bilder kommer sen förresten.